Sea Treasures pt.1

Carina Petersson

Utställningen bjuder in till processen kring ett materiellt sökande där fibrer från bananträdets stam blir till rep och trådar. Fibern är kraftig, seg och stark, egenskaper som lätt sargar huden på den vars händer utför arbetet. 

Växtfiberns trådar som döljs inuti bananträdets saftiga bark behöver torkas, delas och rensas för att sedan mjukas upp i vatten igen innan fibrerna kan spinnas eller tvinnas samman till en mycket stark tråd. 

Den sista bananbåten lämnade Frihamnen i Göteborg i slutet av december 2000. 

På Bangatan bara ett stenkast från Gathenhielmska huset bedrevs repslageri redan på 1700-talet av Ingela Gathenhielm. Även närheten till havet och dess mycket gamla fiskehistoria har naturligt nästlat sig in i utställningens tematik. Traditionella fiskeredskap gestaltas i form av symboliska nycklar till bortglömda metoder och berättelser.

Hamnens historiska spännvidd får agera nav i en konstnärlig process där lokal repslagarhistoria möter ny och gammal materialkunskap.

Sea Treasures pt.2

Hanna Norrna & Maja Lund Hvidtfeldt

Utställningen visar processen av materialundersökningar i byssustråd från västkustens blåmussla och alger från Sjællands kust. Samarbetets utgångspunkt är konstnärernas intresse för den mytomspunna, sardiska traditionen att spinna havssilke av byssus från medelhavs-musslan pinna nobilis.

Utställningen tar sig an den historiska kontexten av sardiskt havssilke i relation till den Gathenhielmska kaparverksamheten, samt till havets nuvarande bestånd av blåmusselbankar, dit bottenlevande djur kan söka sig för skydd och föda – och där alger kan få fäste. Ur symbiosen mellan algerna och blåmusslorna, i förflyttning med hjälp av trådar, spinner vi en berättelse om gemensam historia och framtid.

Okänd

Målning återfanns hemma hos en lokal konservator efter dennes frånfälle. Den är märkt ‘Gathenhielmska’ på baksidan av duken och var när den hittades inpackad tillsammans med små flaskor med italienska etiketter. Om dessa flaskor har med målningen att göra är svårt att veta. Konservatorn arbetade både nationellt och internationellt och var bland annat i Florens efter floden Arnos översvämning 1966.

Hur länge målningen funnits hos konservatorn är oklart, liksom vem som gav den till henne. Den finns inte med i några inventarielistor och syns inte till på några av de många foton som togs på de Gathenhielmska interiörerna 1933. Det har spekulerats i om den kan ha återfunnits utomlands eller hos någon privatperson.

Porträttet har tydliga skador men det är svårt att avgöra hur de uppkommit. Det är svårt för oss att bedöma om hon arbetat med målningen eller inte, men att den saknar fernissa talar för att konservatorn inlett ett restaureringsarbete.

Förutsatt att målningen faktiskt kommer från Gathenhielmska har det spekulerats kring om bakgrunden kan vara stofttapeten i Italienrummet, vilket färgerna tyder på.

Screen

Doma

SCREEN är en utställning som utforskar begreppet sanning ur såväl ett individuellt som ett gemensamt perspektiv. Vad existerar egentligen “på riktigt”? I Gathenhielmska Husets trädgård får du som besökare ta del av en serie installationer och platsspecifika verk. Tillsammans skapar trädgård, verk och betraktare rum för parallella upplevelser av det som sker i spänningen mellan det mystiska och det uppenbara, mellan det som ögat ser och det som ligger dolt under ytan. Utställningen manifesterar det sköra och förgängliga i att verkligheten inte är absolut.

Samarbetsmönster

Lekkontoret

Hur visualiserar vi mönster mellan oss?

Lekkontoret anordnade en serie workshops med barn och vuxna för att skapa flaggor utav ett handfärgat gammalt segel. Flaggorna formges genom en samarbetsprocess, där olika grupper blev tillfrågade att designa ett mönster som representerade deras grupp.